Bouppteckning – så skickar du in den

En bouppteckning är en förteckning över vad den avlidna ägde och var skyldig på dödsdagen, tillsammans med uppgifter om vilka som är dödsbodelägare. Den är dödsboets legitimationshandling: banker, försäkringsbolag och Lantmäteriet vill se en registrerad bouppteckning innan de gör något med tillgångarna.

Handlingen upprättas vid en bouppteckningsförrättning, ett möte dit samtliga dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas. Alla behöver inte närvara, men alla ska ha fått en kallelse i god tid, och det ska framgå av handlingen.

Många anlitar en begravningsbyrå eller jurist för arbetet. Det går också att göra själv när dödsboet är enkelt, till exempel när det finns en efterlevande make och inga oklarheter kring tillgångarna.

Så kan arbetet läggas upp i praktiken, från dödsfallet till att handlingen är inskickad.

Bouppteckningen ska normalt förrättas inom tre månader från dödsfallet och skickas in till Skatteverket inom en månad därefter — alltså fyra månader totalt. Hinner ni inte går det att ansöka om anstånd hos Skatteverket, men det bör göras innan tiden gått ut.

Räkna med att insamlingen av underlag tar längre tid än man tror. Banker och försäkringsbolag behöver ofta några veckor på sig att skicka saldointyg per dödsdagen.

Kontrollera alltid aktuella frister och eventuella undantag hos Skatteverket innan du planerar.

Bouppteckningen skickas till Skatteverket. Adressen och eventuella anvisningar finns på Skatteverkets sida om bouppteckning — använd den adress som anges där, eftersom Skatteverket samlar ärendetyper på olika adresser och de kan ändras.

Handlingen skickas på papper. Originalet ska in tillsammans med en bestyrkt kopia; Skatteverket registrerar och returnerar sedan handlingarna med registreringsbevis.

Vilka bilagor som behövs beror på dödsboet, men de flesta ärenden innehåller samma grunduppsättning.

Bilagorna ska vara kopior som är bestyrkta av två personer, om inte annat anges. Kontrollera att alla sidor följer med och att kopiorna går att läsa.

Bouppteckningen skrivs under av den som lämnat uppgifterna om dödsboet, ofta den som bott med den avlidna eller den som har bäst insyn i ekonomin. Dessutom ska två förrättningsmän skriva under och intyga att allt antecknats riktigt.

Förrättningsmännen ska vara kunniga och opartiska. En dödsbodelägare eller efterarvinge får inte vara förrättningsman. En begravningsbyrå eller jurist fyller ofta den rollen, men det kan också vara två utomstående personer.

Skatteverket tar inte ut någon avgift för att registrera bouppteckningen, men andra kostnader tillkommer ofta: arvode till begravningsbyrå eller jurist om ni anlitar sådan hjälp, avgifter för dödsfallsintyg och andra registerutdrag, samt portokostnaden för att skicka in handlingen.

Portokostnaden är förutsägbar och beror på antal sidor och vilket brevalternativ ni väljer.

Skatteverket skickar tillbaka handlingar som inte är kompletta, och varje vända kostar veckor. De vanligaste bristerna går att undvika med en genomläsning innan kuvertet klistras igen.

Får du en begäran om komplettering: svara med den avlidnas personnummer och Skatteverkets ärendenummer överst, och skicka bara det som efterfrågas.

Så kan ett kort följebrev till en komplettering se ut.

Bouppteckning och arvskifte blandas ofta ihop, men det är två olika handlingar med olika mottagare.

När Skatteverket registrerat bouppteckningen får dödsboet tillbaka handlingen försedd med registreringsbevis. Först då kan bankkonton avslutas, fastigheter skrivas över och arvskifte genomföras.

Arvskiftet är en egen handling som dödsbodelägarna upprättar sinsemellan. Den skickas inte till Skatteverket, men banken vill ofta se den innan pengar betalas ut.

Ett dödsbo har inga anställda och ingen automatisk företrädare, utan det är dödsbodelägarna tillsammans som förvaltar boet fram till dess att arvskifte är klart. I praktiken brukar en person ta ett större ansvar, ofta en efterlevande make, sambo eller ett vuxet barn, men alla delägare har rätt att vara med och besluta.

Uppgiftslämnaren vid bouppteckningen är den person som känner boet bäst och som svarar för att alla tillgångar och skulder kommit med. Det behöver inte vara samma person som sköter praktiska ärenden som att säga upp abonnemang eller kontakta banken, men uppgiftslämnaren ansvarar för att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

Om delägarna är oense om hur boet ska förvaltas kan tingsrätten utse en boutredningsman som tar över förvaltningen. Det är ett större steg som sällan behövs i enklare dödsbon, men det finns som utväg när samarbetet inte fungerar.

Det första praktiska steget efter dödsfallet är att beställa dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket. Intyget visar vem som avlidit och när, medan släktutredningen visar hela kedjan av arvingar bakåt i tiden, ibland flera generationer, om det behövs för att fastställa vilka som är dödsbodelägare.

Handlingen är central eftersom den ligger till grund för vilka som ska kallas till förrättningen. Saknas en arvinge i utredningen, till exempel ett barn utanför ett tidigare äktenskap, riskerar hela bouppteckningen att bli ogiltig eftersom inte alla delägare fått chansen att bevaka sin rätt.

Banker och andra institutioner brukar också vilja se dödsfallsintyget med släktutredning innan de lämnar ut kontouppgifter om den avlidna, så beställ det så tidigt som möjligt i processen.

Allt som ska tas upp i bouppteckningen värderas per just dödsdagen, inte per den dag förrättningen hålls eller handlingen skickas in. Det gäller banktillgodohavanden, värdepapper, fastigheter, bilar, lösöre och skulder som lån och obetalda räkningar.

Banker och försäkringsbolag kan oftast ta fram ett saldointyg som visar exakt belopp per dödsdagen. För fastigheter används vanligen taxeringsvärdet, om inte ett marknadsvärde är mer rättvisande, till exempel vid en nära förestående försäljning. Lösöre som möbler och husgeråd tas ofta upp till ett skäligt sammanlagt värde om det inte finns särskilt värdefulla föremål som behöver värderas separat.

Skulder som fanns på dödsdagen räknas av från tillgångarna, liksom skäliga begravningskostnader och kostnader för bouppteckningen. Har den avlidna en efterlevande make gäller dessutom särskilda regler om giftorättsgods och enskild egendom som påverkar hur boet delas upp innan arvet beräknas — hör med Skatteverket eller en jurist om ni är osäkra på hur det ska hanteras i ert fall.

Samtliga dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas till bouppteckningsförrättningen i god tid, så att de har en rimlig möjlighet att delta eller att företrädas av ombud. Kallelsen kan skickas per brev och bör innehålla tid, plats och vem som håller i förrättningen.

Den som inte närvarar vid förrättningen ska ändå ha blivit kallad, och det ska gå att visa. Kallelsebevis är den handling som styrker att kallelsen skickats — det kan vara en kopia av brevet tillsammans med en anteckning om när det postades, eller ett kvitto på rekommenderad försändelse.

Skickar ni kallelsen rekommenderat får ni ett kvitto som är enkelt att bifoga som kallelsebevis. Det är ofta att föredra framför vanligt brev när det finns delägare som bor långt bort eller där relationerna inom familjen är ansträngda, eftersom ett kvitto gör det svårare att i efterhand hävda att kallelsen aldrig kom fram.

De två förrättningsmännen har en central uppgift: de ska pröva om allt blivit riktigt antecknat och om tillgångarna värderats efter bästa förstånd, samt intyga detta med sina underskrifter. De agerar alltså inte bara som vittnen utan har ett visst ansvar för handlingens riktighet.

Kraven är att förrättningsmännen ska vara kunniga och trovärdiga, samt att de inte får vara dödsbodelägare eller efterarvingar i boet. De behöver inte ha någon särskild utbildning, men i praktiken anlitas ofta personer med erfarenhet av bouppteckningar, exempelvis via en begravningsbyrå, eftersom de känner till vilka uppgifter som ska finnas med.

Om det senare visar sig att en förrättningsman varit jävig, till exempel genom att vara gift med en delägare, kan Skatteverket ifrågasätta handlingen och begära att bouppteckningen görs om med nya förrättningsmän.

Om den avlidnas tillgångar bara räcker till begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet, och det inte finns någon fastighet eller bostadsrätt i boet, kan en dödsboanmälan göras i stället för en fullständig bouppteckning. Det är socialnämnden i den avlidnas hemkommun som gör dödsboanmälan, inte dödsbodelägarna själva.

Dödsboanmälan är en förenklad ordning och ersätter bouppteckningen i just de fallen. Är ni osäkra på om dödsboet är för litet för en bouppteckning, hör av er till kommunen eller Skatteverket för att få hjälp att bedöma vilken väg som är rätt.

När bouppteckningen är registrerad återstår arvskiftet, det vill säga att fördela de faktiska tillgångarna mellan delägarna enligt arvsordningen, ett eventuellt testamente och den registrerade bouppteckningens uppgifter om tillgångar och skulder.

Arvskiftet dokumenteras i en arvskifteshandling som samtliga delägare skriver under. Handlingen skickas inte till någon myndighet, men banker brukar vilja se den, tillsammans med den registrerade bouppteckningen, innan de betalar ut pengar från dödsboets konton eller för över värdepapper till respektive delägare.

Finns bara en delägare, till exempel en ensam efterlevande make utan särkullbarn, behövs normalt inget separat arvskifte eftersom hela boet redan tillfaller den personen.

De flesta problem med en bouppteckning går att undvika med lite framförhållning. Här är sådant som ofta går fel i praktiken, utöver de brister som redan gör att Skatteverket begär komplettering.

Några begrepp som är bra att känna till under processen.

Så kan tidsförloppet se ut i ett dödsbo utan komplikationer, från dödsfallet till dess att arvet är utbetalt. Räkna med att avvikelser är vanliga beroende på hur snabbt underlag kommer in.

Verkligheten skiljer sig mellan dödsbon. Här är tre vanliga situationer och vad som brukar skilja dem åt.

Gå igenom listan innan kuvertet klistras igen, så minskar risken för komplettering.

Har du bouppteckningen som färdig, undertecknad PDF kan du ladda upp den hos oss — vi skriver ut, kuverterar, frankerar och postar. Beställer du före 11:45 en arbetsdag går brevet i väg samma dag.

Ett brev inom Sverige kostar 49 kr, express 89 kr och rekommenderat 219 kr. Extra sida kostar 18 kr, vilket är värt att räkna på eftersom en bouppteckning med bilagor ofta blir omfångsrik.

Observera att originalhandlingar med fysiska underskrifter måste skickas i original. Ska originalet in kan du inte skicka en utskrift av en scannad kopia — då postar du handlingen själv, eller använder oss för kompletteringar och följebrev.