Kuvertstorlekar – jämförelse av C4, C5, C6 och DL

Här är de fyra kuvertstorlekar du oftast möter för brev inom Sverige, med mått och vad de passar till. Alla följer ISO 269, den internationella standard som kopplar samman kuvert- och pappersformaten så att varje C-mått alltid rymmer motsvarande A-format med liten marginal.

Formaten följer ISO 269, samma system som pappersformaten A4, A5 och så vidare. Ett C-format är alltid något större än motsvarande A-format, så att pappret får plats med liten marginal utan att skava mot kuvertets kanter.

Frågan att ställa sig är inte bara hur stort brevet är, utan hur många ark det innehåller och om innehållet får vikas.

Är innehållet redan i ett fast format, till exempel ett gratulationskort eller en inbjudan i kartong, styr kortets mått valet snarare än antalet sidor.

Ju mindre kuvert, desto fler veck krävs på A4-arket för att det ska få plats.

Fler veck ökar risken för att adressen i ett fönsterkuvert hamnar fel — se vår guide om fönsterkuvert om du använder den varianten.

Utöver antal sidor spelar tjocklek och styvhet på papperet roll för hur mycket som verkligen får plats innan kuvertet känns fullt eller buktar.

Ett vanligt A4-ark på 80 g/m² väger ungefär 5 gram, vilket gör det enkelt att uppskatta totalvikten genom att multiplicera med antalet ark.

C6 och DL viks på samma sätt men skiljer sig i form. C6 mäter 114 × 162 mm och är mer kvadratiskt, medan DL mäter 110 × 220 mm och är smalare och längre. DL är vanligare i affärssammanhang med fönster, C6 oftare för privata kort och korta brev.

Förväxlar du de två formaten i en mall för fönsterkuvert hamnar adressen fel i förhållande till fönstret, eftersom arkets proportioner efter vikning skiljer sig åt mellan formaten.

Kuvertstorleken i sig styr inte priset på brevet — det gör vikten och vald tjänst. Ett lätt brev i C4 kostar lika mycket som ett lika lätt brev i C6.

Ett vanligt A4-papper på 80 g/m² väger ungefär 5 gram, oavsett vilket kuvertformat det läggs i. Räkna själv på vår sida om brevvikt om du är osäker. Beställer du innan cutoff klockan 11:45 en arbetsdag skickas brevet samma dag.

Utöver storleken finns ytterligare val att göra: fönster i kuvertet för att slippa dubbelskriva adressen, eller vadderat kuvert när innehållet behöver stötskydd.

Ett vadderat kuvert är inte ett standardformat i C-serien utan en egen konstruktion med ett skyddande innerlager, oftast använt för smått gods snarare än vanliga brev. Vi hos oss skickar brev, inte paket, så vadderade kuvert med fysiskt innehåll faller utanför vår tjänst.

De flesta problem uppstår när formatet väljs utan att ta hänsyn till antal sidor eller vikning.

Ett företag som ska skicka en faktura på en sida väljer oftast DL med fönster, eftersom adressen redan finns i fakturamallen. Ett följebrev med en broschyr på fyra sidor passar bättre i C5, medan ett undertecknat avtal på tio sidor som inte får vikas hör hemma i C4.

Genom att sortera utskicken efter antal sidor och om innehållet får vikas blir valet av kuvertformat en enkel regel snarare än en gissning för varje enskilt brev.

C-serien för kuvert togs fram tillsammans med A-serien för papper redan under 1900-talets första hälft, och båda standardiserades internationellt genom ISO 269. Tanken var att skapa ett system där varje pappersformat alltid har ett kuvert som passar utan att man behöver mäta eller gissa.

Därför är C4 alltid något större än A4, C5 alltid något större än A5, och så vidare. Skillnaden mellan bokstavsformatet och siffran är konstant, vilket gör att du kan lita på systemet oavsett vilken tillverkare kuvertet kommer från.

Har du ett kuvert liggande utan förpackning och är osäker på formatet, mät kortsidan och långsidan i millimeter med en linjal och jämför mot tabellen ovan. Mät på insidan av kuvertet, inte över flikarna, för att få ett rättvisande mått.

Utöver C4, C5, C6 och DL finns en del kuvert som avviker från standarden, till exempel kvadratiska kuvert för fyrkantiga kort, långa kuvert för smala broschyrer eller vadderade kuvert som skyddar mot stötar snarare än att passa ett visst pappersformat.

Dessa specialformat är sällan avsedda för vanliga brev med löst A4-papper, utan är anpassade efter ett specifikt innehåll. Ska du skicka något som inte är vanligt papper, till exempel ett föremål som behöver stötskydd, läs mer på vår sida om vadderade kuvert.

Många tror att ett större kuvert automatiskt kostar mer att skicka, men i vår tjänst är det uteslutande vikten och den valda tjänsten som avgör priset. Ett standardbrev kostar 49 kr och skickas inom 3–4 arbetsdagar, ett expressbrev kostar 89 kr med leverans inom 1–2 arbetsdagar, och ett rekommenderat brev med kvitto och mottagningsbevis kostar 219 kr.

Extra sidor kostar 18 kr per sida utöver grundpriset, färgtryck kostar 14 kr per sida, och skickar du utomlands tillkommer 39 kr i utrikestillägg. Lägger du beställningen innan cutoff klockan 11:45 en arbetsdag postas brevet samma dag, oavsett vilket av de fyra kuvertformaten du väljer.

Skickar du brev via en digital tjänst behöver du sällan tänka på vilket fysiskt kuvert som används, eftersom tjänsten själv väljer rätt format utifrån antal sidor i din fil. Det du behöver hålla koll på är i stället hur många sidor dokumentet har och om det ska tryckas i färg, eftersom det är detta som styr det slutliga priset.

Fördelen är att du slipper både köpa kuvert i olika storlekar och lagerhålla dem hemma eller på kontoret, samtidigt som du alltid får rätt format för just det dokument du skickar.

Innan du bestämmer dig för C4, C5, C6 eller DL kan det vara bra att gå igenom en kort checklista, särskilt om du skickar brev mer sällan och inte har vanan inne.